Förklaring av VPN-protokoll: Vilket är bäst?

De flesta VPN-tjänster är enkla att använda: installera appen, logga in och tryck på anslutningsknappen. Men visste du att standardalternativet inte alltid är säkrast? VPN-protokoll kan göra en enorm skillnad för VPN-tjänstens hastighet och säkerhet.

Från välbeprövade OpenVPN till moderna WireGuard – varje protokoll erbjuder unika egenskaper som passar olika situationer.

I den här guiden utforskar vi våra testresultat sett till hastighet, säkerhet och dataeffektivitet. Vi presenterar även mindre kända egenutvecklade protokoll som tagits fram av populära VPN-tjänster.

Ett VPN-protokoll är en uppsättning regler som avgör hur data överförs mellan din enhet och en VPN-server.

VPN-appar använder dessa protokoll för att etablera en säker, krypterad tunnel till valfri server, och döljer din IP-adress och webbaktivitet på köpet. Därför kallas de även för tunnelprotokoll.

Den underliggande tekniken bakom varje VPN-protokoll varierar, och därför kan de erbjuda olika nivåer av hastighet, säkerhet och kompatibilitet.

Att förstå protokollens tekniska nyanser kan göra det lättare att avgöra vilket protokoll du ska använda när du konfigurerar din VPN-anslutning.

Det finns vanliga protokoll som kan användas av alla leverantörer, samt egenutvecklade protokoll som är unika för en viss VPN-leverantör.

NordVPN erbjuder protokollen OpenVPN och NordLynx på macOS.

Genom att välja rätt protokoll kan du göra stor skillnad för din VPN-tjänsts effektivitet och övergripande prestanda, oavsett om du vill kunna spela spel snabbare, höja säkerheten när du handlar online eller kringgå geografiska begränsningar.

Valet av VPN-protokoll varierar beroende på vilken VPN-tjänst du använder. Hos vissa VPN-tjänster kan du välja från ett brett utbud av protokoll. Hos andra VPN-tjänster kan du inte välja alls.

Här är en tabell med de sju vanligaste VPN-protokollen:

1. WireGuard: Det bästa VPN-protokollet

WireGuard är de nyaste VPN-protokollet med öppen källkod. Det är otroligt snabbt, datasnålt och stöder endast UDP-kommunikation nativt. Dess spridning bland högkvalitativa VPN-tjänster, höga hastigheter och säkra krypteringskod gör det till det bästa valet för de flesta användare.

Kodbasen är mycket kortare än OpenVPN, och löper därför mindre risk att orsaka fel, är enklare för VPN-tjänster att implementera säkert i sin mjukvara och går snabbare att granska ordentligt. Enligt våra egna tester var WireGuard ständigt dubbelt så snabbt som OpenVPN. Läs vår jämförelse av WireGuard och OpenVPN om du vill veta mer.

Våra tester visade att WireGuard förbrukar minst bandbredd av alla utbredda VPN-protokoll. WireGuard använder ChaCha20-kryptering, Poly1305 för autentisering, Curve25519 för nyckelutbyte samt perfekt framåtsekretess (PFS).

WireGuard är ett modernt och säkert VPN-protokoll.

WireGuard släpptes dock offentligt så sent som 2019, och är relativt nytt jämfört med andra protokoll. Det kommer att ta tid och fler expertgranskningar för att bygga upp äkta förtroende.

WireGuards standardinstallation kräver statiska IP-adresser, vilket kan inskränka sekretessen. Många förstklassiga VPN-leverantörer har dock mildrat detta genom avancerade konfigurationer som dubbla NAT-system (Network Address Translation).

NordVPN integrerar t.ex. WireGuard med sitt eget dubbla NAT-system för att skapa en säkrare version av WireGuard som heter NordLynx. Den gör det möjligt för servrar att etablera en WireGuard-anslutning utan att behöva lagra en statisk IP-adress på servern.

ProtonVPN har också implementerat ett dubbelt NAT-system med sina WireGuard-servrar för att se till att inga riktiga IP-adresser lagras.

2. OpenVPN: Ett säkert alternativ

OpenVPN är ett betrott VPN-protokoll med öppen källkod. Det är det mest populära protokollet i listan och tillgängligt med de flesta VPN-tjänster eftersom det varit branschstandard i många år.

Det har granskats ingående av säkerhetsforskare i två decennier. Det erbjuder även PFS, som genererar nya nycklar för varje dataöverföringssession.

När du använder OpenVPN skyddas både kontrollkanalen (som hanterar autentisering, nyckelutbyte och konfiguration) samt datakanalen (som krypterar och överför paket) med SSL/TLS-kryptering. Detta gör det säkrare än andra protokoll som bara krypterar datakanalen.

Den kan använda alla kryptografiska algoritmer i OpenSSL-biblioteket, bl.a. AES, Blowfish, Camellia och ChaCha20.

OpenVPN är ett populärt och säkert VPN-protokoll som är tillgängligt med de flesta VPN-tjänster.

De flesta VPN-tjänster låter dig välja mellan två överföringslägen: TCP och UDP. Den största skillnaden mellan UDP och TCP är att UDP är snabbare, medan TCP är mer stabilt och pålitligt.

Det beror på att TCP etablerar en anslutning innan det överför data, behåller anslutningen under överföringen och stänger ned den efter att alla data skickats. TCP garanterar att datan kommer fram genom att söka efter fel och bekräfta om några paket har förlorats, och startar om överföringen om det behövs.

UDP öppnar, behåller och stänger inte en anslutning innan data levereras. UDP skickar bara datan utan handskakningar, så det går inte att spåra eller skicka om borttappade paket.

Det är viktigt att notera att TCP bara används i situationer där betrodd kommunikation är nödvändig, t.ex. för att skicka e-post, överföra viktiga filer och kringgå censur. UDP passar utmärkt för snabba aktiviteter som att spela spel, streama video eller musik och ringa samtal online.

Nästan alla VPN-appar har stöd för OpenVPN nativt på olika populära operativsystem, bl.a. Windows, macOS, Android, Linux och iOS. Du kan även skapa en OpenVPN-anslutning manuellt.

OpenVPN har dock en del nackdelar. Det är inte lika effektivt som WireGuard eller IKEv2. Det har över 70 000 rader kod, jämfört med WireGuards 4 000 rader. Detta gör det svårare för säkerhetsforskare att granska och ökar risken för buggar.

I likhet med WireGuard lagrar OpenVPN din IP-adress och användarnamn som standard. Protokollet kan dock enkelt konfigureras till att inte lagra IP-adresser.

OpenVPN drar faktiskt betydligt mer data än något annat VPN-protokoll vi har testat. Det betyder att om du använder din VPN på mobilen förbrukar du abonnemangets datapott cirka 20 % snabbare.

3. IKEv2/IPSec: Bra protokoll för mobilanvändare

IKEv2/IPSec är ett snabbt VPN-protokoll som ger en mycket stabil anslutning för mobila användare som regelbundet växlar mellan nätverk. I våra tester var IKEv2/IPsec det näst snabbaste protokollet. Det beror på att det förbrukar mindre bandbredd – bara 7,88 % jämfört med Open VPN UDP:s 17,14 %.

Protokollet erbjuder en unik automatisk återanslutningsfunktion med MOBIKE (Mobility and Multihoming Protocol). Detta håller anslutningen till en VPN-gateway aktiv medan den förflyttas från en adress till en annan. Funktionen hjälper användare att växla mellan mobildata och wifinätverk på mobilen sömlöst.

Vi rekommenderar Surfshark på mobilen. Det har IKEv2-protokollet, GPS-förfalskning, en anpassad Kill Switch m.m.

IKEv2 har dock ingen egen kryptering, och kombineras vanligen med IPSec (Internet Protocol Security) för att bilda IKEv2/IPSec.

Microsoft och Cisco tog fram IKEv2/IPSec-protokollet tillsammans, vilket kan kännas oroväckande p.g.a. deras rykte om att ha sluten källkod. Nu finns det dock många utgåvor med öppen källkod som har granskats.

IPSec är en uppsättning säkerhetsprotokoll som använder 256-bitars krypteringsalgoritmer, t.ex. AES, Camellia eller ChaCha20. När IKEv2 har upprättat en säker anslutning mellan din enhet och VPN-servern krypterar IPSec din data innan den färdas genom tunneln.

Det finns misstankar om att det kan ha hackats av NSA. Säkerhetsforskare som Edward Snowden har också påstått att IPSec medvetet försvagades under skapandet. Även om detta är obekräftat finns det stora misstankar om att alla IPSec-baserade VPN-protokoll kan vara infiltrerade av NSA.

IPSec kringgår inte heller alltid webbcensur. IKEv2 är enkelt för brandväggar och wifiadministratörer att blockera för att det bara fungerar på UDP-port 500. IKEv2/IPSec är ett dåligt val om du besöker länder med brandväggar, som Kina eller Ryssland.

4. SoftEther: Bra på att kringgå censur

När det konfigureras korrekt är SoftEther ett snabbt och säkert protokoll med öppen källkod. Det utvecklades som del av en masteruppsats på University of Tsukuba, släpptes 2014 och är ett av de nyare VPN-protokollen som finns tillgängliga.

Hide.me erbjuder SoftEther-protokollet i sin Windows-klient.

SoftEther är kompatibelt med många krypteringskoder: AES-256, RC4-128 och Triple-DES-168.

SoftEther är särskilt bra på att kringgå sofistikerade brandväggar. Det baserar sin kryptering och autentiseringsprotokoll på OpenSSL. Det betyder att protokollet precis som OpenVPN kan använda TCP-port 433, som brandväggar har svårt att blockera eftersom det är porten som används för HTTPS (säkra webbplatser).

De flesta VPN-tjänster har inte infört SoftEther i sina program och planerar inte heller att göra det i framtiden. SoftEther stöds inte nativt på något operativsystem, och väldigt få VPN-tjänster stöder det i dagsläget. Utav de vi har testat är Hide.me för närvarande den enda VPN-tjänsten som stöder SoftEther-protokollet.

Vi misstänker att det beror på SoftEthers komplexitet. Även om det är bra på att kringgå censur utvecklar många VPN-tjänster egna protokoll för detta ändamål (som Astrills StealthVPN och Windscribes Stealth).

Vi vill poängtera att SoftEthers standardkonfiguration inte är säker att använda som den är. Klienter verifierar inte serverns certifikat som standard. Därför kan en angripare imitera en VPN-server och få åtkomst till användares inloggningsuppgifter och onlineaktivitet.

5. L2TP/IPSec: Långsamt och osäkert

Layer 2 Tunneling Protocol (L2TP) skapades 1999 som en efterföljare till PPTP. Precis som IKEv2 kombineras L2TP med IPSec för att skapa det hybrida VPN-protokollet L2TP/IPSec.

Sammantaget är prestandan en besvikelse, och L2TP fasas långsamt ut ur VPN-marknaden. Färre än hälften av alla VPN-tjänster vi har granskat erbjuder det, och det används inte av någon av våra 10 bästa VPN-leverantörer. Många VPN-tjänster erbjuder istället snabbare och säkrare alternativ.

Protokollet togs fram av Microsoft och Cisco, men det finns kodbaser med öppen källkod på GitHub som har implementerat L2TP/IPSec-servrar, så att protokollen kan granskas och kontrolleras för bakdörrar.

StrongVPN är en av få VPN-tjänster som erbjuder L2TP/IPSec-protokollet.

Den komplexa koden har lett till låg användning hos VPN-tjänster. P.g.a. kombinationen av L2TP och IPSec använde vissa VPN-tjänster tidigare delade nycklar för att konfigurera protokollet. Detta utsätter användare för risk för MITM-attacker (man-i-mitten) där en hackare att förfalska autentiseringsuppgifter, imitera din VPN-server och avlyssna din anslutning.

IPsec erbjuder massor av starka krypteringsprotokoll och autentiseringsmekanismer som håller datan konfidentiell under överföringen. Den omfattas dock av samma säkerhetsproblem som Edward Snowden pekat ut – nämligen att IPSec infiltrerats av NSA.

L2TP/IPSec är också långsammare än andra protokoll. Det beror på funktionen dubbel inkapsling, som skyddar datan med dubbla lager kryptering. Detta förbättrar säkerheten i protokollet, men gör det också mycket långsammare och kräver mer resurser.

L2TP/IPSec har svårt att kringgå vissa brandväggar. Det är helt enkelt inte lika effektivt som andra VPN-protokoll, som OpenVPN eller SoftEther. Det är inte heller kompatibelt med NAT, vilket kan orsaka anslutningsproblem. I dessa fall behövs ett läge för VPN-genomströmning på routern för att kunna ansluta till en VPN med L2TP.

6. SSTP: Effektiv obfuskering men sluten källkod

Secure Socket Tunneling Protocol (SSTP) är ett tillförlitligt protokoll för att kringgå brandväggar och erbjuder bra hastighet. De flesta högkvalitativa VPN-tjänster har dock fasat ut protokollet och skaffat modernare alternativ.

SSTP är ett egenutvecklat protokoll som ägs och drivs av Microsoft. Det används vanligtvis för att skydda nativa Windows-anslutningar. Det använder SSL/TLS och TCP-port 443 som standard, samt AES-256-kryptering för att etablera säkra anslutningar.

Det är samma port som all vanlig HTTPS-trafik färdas genom, vilket gör det svårare för brandväggar att blockera och perfekt för att kringgå webbcensur.

IPVanish var den sista topprankade VPN-tjänsten som erbjöd SSTP, men har nu lagt ned det.

Majoriteten av VPN-tjänster införde aldrig eller har redan fasat ut SSTP-protokollet. Av de 62 VPN-tjänster vi har granskat erbjuder bara ett fåtal leverantörer protokollet, vilket säger mycket om hur bra det faktiskt är.

Ända sedan IPVanish tog bort protokollet 2022 erbjuder alla de VPN-tjänster vi rekommenderar säkrare, snabbare och mer privata protokoll istället för SSTP.

Det var tidigare mottagligt för man-i-mitten-attacker (eller Poodle) eftersom det använde SSL3. Numera är SSTP dock konfigurerat för att använda TLS 1.2 och 1.3, som är säkrare och mer motståndskraftigt mot cyberattacker.

Sammantaget finns det redan nyare och mer privata alternativ som WireGuard och OpenVPN hos alla VPN-leverantörer, så det finns ingen anledning att använda SSTP.

7. PPTP: Förlegat och osäkert

PPTP (Point-to-Point Tunneling Protocol) är ett föråldrat VPN-protokoll med många kända säkerhetsbrister. Det är ett av de äldsta nätverksprotokollen som användes för att skapa krypterade tunnlar.

Det utvecklades 1999 av Microsoft med målet att fungera i vanliga Windows-miljöer, med låg dataförbrukning och hög hastighet. Det var dock på tiden med uppringd förbindelse. Mycket har hänt sedan dess och PPTP är inte längre standard.

De flesta VPN-leverantörer har lagt ned PPTP helt och hållet p.g.a. dess säkerhetsbrister, och därför kan du troligtvis inte komma åt det. Protokollet är svagt och har allvarliga brister som protokoll designat för att skydda användare på nätet. Undvik det här alternativet om du bryr dig om din säkerhet och sekretess på nätet.

P.g.a. den enkla konfigurationen och goda prestandan vid lanseringen blev PPTP populärt bland små till medelstora företag för VPN från plats till plats och fjärr-VPN. Oroväckande nog använder vissa företag fortfarande protokollet år 2024.

I dagsläget är PPTP extremt förlegat och totalt osäkert att använda med en VPN.

PPTP har ett par positiva sidor – främst att det är enkelt att implementera och relativt snabbt.

Men dessa två fördelar vägs upp av de stora negativa riskerna. Protokollet har under de senaste två decennierna visat sig vara fullt av sårbarheter.

Eftersom PPTP är så gammalt stöder det bara krypteringskoder upp till 128 bitar. Andra VPN-protokoll, som OpenVPN, erbjuder starkare kryptering med 256 bitar eller nyare kodvarianter som ChaCha20.

Vi hittade t.ex. ett blogginlägg från 2016 där det framgick att en PPTP-krypterad VPN-anslutning kan knäckas på bara tre minuter. NSA har också enligt uppgift utnyttjat PPTP:s säkerhetsbrister för att samla in enorma mängder data från VPN-användare.

Vissa VPN-tjänster erbjuder mer än protokollen vi gått igenom ovan. Många tar också fram egna, antingen genom att förbättra befintliga protokoll med öppen källkod eller genom att skapa sina egna unika protokoll. Dessa kallas egenutvecklade VPN-protokoll.

Egenutvecklade protokoll tas ofta fram för särskilda användningsfall, främst för att förstärka säkerheten hos populära befintliga protokoll. Andra populära användningsfall är ökad hastighet eller möjlighet att kringgå sofistikerade brandväggar.

Dessa protokoll presterar oftast bättre än vanliga protokoll. Efter att ha lagt både tid och pengar på att skapa ett nytt protokoll är det bara logiskt att VPN-tjänster avsätter sin bästa infrastruktur för att få ett så bra resultat som möjligt.

ExpressVPN erbjuder Lightway (ett egenutvecklat protokoll), OpenVPN och IKEv2 på macOS.

Majoriteten av VPN-tjänster behåller sluten källkod för sina egenutvecklade VPN-protokoll, vilket innebär att du inte kan undersöka koden för att se om den har sårbarheter eller buggar.

Vissa VPN-tjänster utför inte heller oberoende säkerhetsgranskningar av koden, eller vägrar att publicera den. Som jämförelse har protokoll med öppen källkod, som OpenVPN, studerats av tusentals människor för att se till att det är säkert, tryggt och håller vad det lovar.

För att undvika att andra leverantörer använder deras uppfinningar delar VPN-tjänster ogärna med sig av egenutvecklad kod.

Antalet VPN-leverantörer som använder egna VPN-protokoll är lågt, men växer stadigt. Här är några viktiga protokoll att hålla utkik efter:

Vilket VPN-protokoll som är bäst för dig beror på dina användningsområden och omständigheter.

Om du befinner dig i ett land med onlinecensur passar egenutvecklade protokoll eller SoftEther bäst för att kringgå censur. Om du planerar att använda din VPN för streaming är hög hastighet viktigt, och då passar WireGuard bättre.

I följande avsnitt jämför vi hastighet, dataförbrukning och säkerhet för en rad olika VPN-protokoll: WireGuard, OpenVPN, IKEv2/IPSec och PPTP. Vi valde NordVPN, ExpressVPN och PrivateVPN för dessa tester eftersom de är högkvalitativa VPN-tjänster som tillsammans erbjuder de vanligaste protokollen.

Vilket VPN-protokoll är säkrast?

Att använda ett säkert VPN-protokoll är avgörande för att skydda din sekretess på nätet. De säkraste VPN-protokollen har öppen källkod, har granskats av säkerhetsexperter, åtgärdar buggar kontinuerligt och är inte mottagliga för kända cyberattacker.

Majoriteten av VPN-tjänster sköter det knepiga åt dig genom att välja de säkraste VPN-protokollen för sina tjänster och implementera dem  på säkrast möjliga sätt. Det är därför de flesta VPN-tjänster erbjuder OpenVPN eller WireGuard, men helst ska du kunna välja mellan båda.

Nedan ser du en tabell där vi jämför säkerheten för de sju mest använda VPN-protokollen:

Vilket är det snabbaste VPN-protokollet?

Kom ihåg att VPN-tjänstens hastighet beror på många faktorer, bl.a. ditt VPN-protokoll, din vanliga internethastighet, din VPN-server, vilka andra som använder nätverket och vilken krypteringskod du använder.

Nedan ser du en tabell som visar hur WireGuard, OpenVPN UDP, OpenVPN TCP, IKEv2/IPSec och PPTP presterade i vårt hastighetstest med vår basuppkoppling på 350 Mbit/s:

Dessa resultat stämmer även överens med test som NordVPN, WireGuard och Vlad Talks Tech gjort.

Vilka VPN-protokoll förbrukar minst data?

När du använder en VPN kan du vänta dig att dataförbruknignen stiger med mellan 5 och 20 %, beroende på vilket protokoll och VPN du använder.

Om du är orolig för din datapott rekommenderar vi att välja WireGuard eller IKEv2/IPSec. Det är två snåla protokoll som drar minst data när du surfar på internet, streamar videor och spelar spel.

OpenVPN UDP och TCP må vara de säkraste VPN-tjänsterna, men p.g.a. otymplig kod och överdrivna tunnelprocesser förbrukar de mycket mer data.

Här kommer en tabell som jämför protokollens dataförbrukning när samma fil skickas över internet: